Utbildningsdag om branschvalidering kock i Dalarna!
Nyhet – 13 november 2024, kl. 11:44
Dalarnas kostchefsnätverk träffades för ett nytt utbildningstillfälle med anledning av att uppdateringen av branschvalideringsmodellen för kockyrket är genomförd.
För fyra år sedan påbörjades ett nära samarbete med Anders Frodig på Offentlig Gastronomi i Dalarna (numera Lokal gastronomi) och Utbildningsrådet för hotell och restauranger (UHR). Denna samverkan är framförallt kopplad till att främja kompetensförsörjningen av bristyrket kock i Dalarna genom branschvalidering men även Region Dalarnas satsning på att bygga upp en regional stödstruktur för just branschvalidering kock i Dalarna.
Under de gångna åren har vi tillsammans haft flera olika utbildningsinsatser för Dalarnas kostchefsnätverk. Det i syfte att öka kunskapen om vad branschvalidering är och hur det kan bli en värdefull del i en verksamhet. Både i det operativa och strategiska arbetet med kompetensförsörjning av just kockar.
I och med att UHR nu har lanserat en uppdaterad version av sin branschvalideringsmodell för kockyrket var det i oktober dags att åter samla Dalarnas kostchefer för en ny utbildningsomgång. Uppslutningen var stor och dagen inleddes med en tillbakablick på det arbete vi gjort tillsammans under de gångna åren. Likaså påminna om att validering är ett av flera kompetensförsörjningsverktyg i en större kompetensförsörjningskontext. I ett sådant utvecklingsarbete kan just samverkan gynna processen. I det sammanhanget lyfte Anders också ett gott exempel på hur de i en Dalakommun just nu testar att stärka arbetet med validering. Det genom just samverkan mellan vuxenutbildning och kostenheten. En samverkan som också blir extra värdefull då den nya branschvalideringsmodellen är kopplad till kriterierna mot yrkesutbildningens yrkesspår mot kock.
Efter introduktionen var det dags att välkomna dagens första gästföreläsare, Magnus Nordin från UHR. Magnus ansvarar idag för utvecklingen av yrkesrollen servitör och han har en lång erfarenhet av utvecklingsarbete kopplat till just branschvalidering. Nu senast har han ansvarat för genomförandet av en testpilot av branschvalideringsmodellen. En pilot där certifierade yrkesbedömare från Dalarna ingick.
Magnus inledde med att skicka med oss budskapet att: ”Validering bidrar till en fungerande verksamhet och underlättar kompetensförsörjningen!” Därefter lotsade han oss igenom UHR:s nya branschvalideringsmodell. Bland annat genom att beskriva själva modellens olika delar: Kvalifikation, kartläggning, bedömning, dokumentation och erkännande samt stödmaterial och yrkesbedömare. Han informerade också om de uppdateringar som har gjorts. Bland dem nämndes en ny yrkesbedömarutbildning, ett nytt digitalt verktyg och en uppdaterad yrkeskvalifikation. Magnus beskrev att ”kvalifikationen är styrande för branschvalideringsmodellen och att det är det man skall kunna”. Vi fick dessutom lära oss att kvalifikationen för just yrket kock numera motsvarar SeQF nivå 4 och matchar vuxenutbildningens yrkespaket. Magnus avrundande med att lyfta att det, efter genomförd validering, är möjligt att erhålla dokumentation och erkännande. Dels i form av kompetens-/yrkesbevis, certifikat samt valideringsintyg med kompletteringsutlåtande. Vid godkänd validering går det även att ansöka om gesällbrev. Ett gesällbrev är en typ av yrkesbevis som utfärdas av Hantverksrådet och kan erhållas efter just en branschvalidering.
Dagens andra gästföreläsare var Björn Dufva Hellsten. Björn är valideringskonsult och arbetar just nu bland annat, på uppdrag av Region Dalarna, i det Tillväxtverksfinansierade projektet Validering Dalarna. Även Björn har en gedigen kunskap om och erfarenhet av utvecklingsarbete kopplat till validering och bland annat just branschvalidering kock. Björn inledde med en historisk inflygning där han beskrev hur validering förr sågs som en isolerad del. En syn som dock successivt förändrats och att det nu blivit mer och mer uppenbart att ”validering behöver sättas i ett sammanhang, i en strategisk kompetensförsörjning”. Men hur går det att få till det rent praktiskt? Hur skulle ett sådant arbete kunna se ut i en verksamhet? Ett sätt Björn beskrev att det kan göras på, är att ”verksamheten tar sin utgångspunkt i kvalifikationerna”. Det vill säga, vad är det man skall kunna? Och utgå ifrån det redan vid anställningen. Om man använder kvalifikationerna vet alla vad som förväntas och vad individen skall kunna och vad som också fungerar enkelt i vardagen.” I det här sammanhanget lyfte Björn även värdet av självskattning: ”För i självskattningen får individen en förståelse för vad den kommer att testas emot och vad som är viktigt att kunna. Det här skall vara positivt och lyfta människor”.
Därefter presenterade han några av de utvecklingsspår som det arbetas med just nu i projektet Validering Dalarna. Bland annat en testpilot för valideringsnoder och status för arbetet med det samverkansavtal som kostcheferna efterfrågat. Det för att enklare kunna samverka kring branschvalideringen över kommungränserna. Den pågående dialogen kring den kollegiala handledarutbildningen lyftes också. Redan idag finns 19 utbildade kollegiala handledare i Dalarnas offentliga kök. De har utbildats via Validering Väst utifrån den tidigare branschvalideringsmodellen. Förhoppningen är att även den kollegiala handledarutbildningen, likt yrkesbedömarutbildningen, också kommer att uppdateras för att matcha den nya modellen och dess kvalifikationer.
Björn lyfte därefter frågan till kostcheferna om och i så fall hur de, utifrån dagens information, ser att branschvalidering kan vara en självklar del i deras operativa och strategiska arbete med kompetensförsörjning. Det som framkom var att flera såg möjligheter med det. Exempelvis nämndes ”möjligheten att kunna använda det som verktyg för den personal som redan idag egentligen är färdig”. Till exempel ett måltidsbiträde som redan idag gör en kocks arbetsuppgifter men som inte har sina kunskaper och kompetenser formellt dokumenterade. Ett måltidsbiträde som har goda möjligheter att klara branschvalideringen och som därefter skulle kunna ansöka om gesällbrev: ”Ja då är det verkligen ett fantastiskt verktyg” konstaterade en kostchef. En farhåga som dock lyftes, med just den målgruppen, var: ”De är ju inte så många”. Samtidigt lyftes även potentiella möjligheter med att kunna lyfta fler. Exempelvis beskrev en kostchef att ”det skulle vara toppen att kunna använda verktyget för att se var vår personal står och vad vi skall lägga krutet på”. En annan beskrev: ”Det här skulle kunna ge oss en möjlighet att ta till vara på våra guldkorn. För vi har så många som vi vill satsa på och fylla på med kunskap. Så det här låter verkligen jättebra!”
Efter Björn var det dags för dagens sista programpunkt, Gunilla Jacobson på Omställningsfonden. Gunilla är sedan många år Dalarnas Omställningsråd och har redan träffat några av kostcheferna vid tidigare utbildningstillfälle. Något som var mycket uppskattat. Så därför kändes det fint att hon var med även den här dagen när även flera nya kostchefer deltog. Gunilla inledde med att berätta om Omställningsfonden. Att det är en kollektivavtalsstiftelse som bland annat omfattar samtliga kommuner och regioner och ungefär 1,3 miljoner arbetstagare. Ett av deras uppdrag är att stödja medarbetare under anställningstiden med karriärvägledning och studiestöd. Men även vid avslut av en anställning och då ge stöd genom coachning, vägledning och utbildningar. Omställningsfonden ger också stöd till bland annat arbetsgivare för att kunna möta framtida kompetensbehov. Exempelvis genom strategiskt stöd och förebyggande insatser som hon även gick igenom.
Vilka kriterier finns för de olika förebyggande insatserna? Gunilla förklarade att de skall ”stärka arbetsgivarens kompetensförsörjning och stärka arbetstagarens anställningstrygghet hos arbetsgivaren”. Därtill skall det ”vara utöver det som normalt anses vara löpande kompetensutveckling inom ramen för medarbetarens befintliga anställning”. Gunilla berättade också att medlen för förebyggande insatser bland annat kan användas till utbildningskostnader. Likaså till merkostnader vid utbildning. Det kan exempelvis handla om kostnader för resor, logi och litteratur. Dessutom kan medlen för förebyggande insatser användas till kostnader för handledning/coachning och för samordning av förebyggande insatser. Gunilla avslutade sedan sin presentation med att uppmuntra kostcheferna att söka medel för förebyggande insatser då det finns mycket medel kvar att söka. Likaså att kostcheferna är välkomna att kontakta henne eller respektives kommun eller regions kontaktperson, (som oftast arbetar inom HR), till Omställningsfonden som samordnar och söker de förebyggande medlen.
Vid nästa sammankomst hoppas vi kunna bjuda in representanter från vuxenutbildningen och kostenheten i den Dalakommun Anders inledde med att berätta om. Den kommun som nu testar att stärka arbetet med validering genom samverkan mellan vuxenutbildning och kostenheten.
Ett stort tack till Anders, Magnus, Björn, Gunilla och alla kostchefer! Det känns fantastiskt att vi nu är igång igen med vår satsning på att främja kompetensförsörjningen av kockar i Dalarnas offentliga kök!