I kommunerna ska det finnas en Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Om ett område i huvudsak omfattar rehabilitering kan den ansvarige vara fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut och kallas då Medicinskt ansvarig för rehabiliteringen, MAR.

I kommunen delar verksamhetschefen för hälso- och sjukvården och MAS/MAR  på det ansvar som inom regionen åligger verksamhetschefen.

Ledningsansvar kan vara delat på olika sätt i olika kommuner. Tex. hantering av regelverk, avvikelsehantering, tillse att personalens kompetens inom hälso- och sjukvård är adekvat. Samverkan, samordning och utveckling av kommunens kvalitetsarbete är andra viktiga områden. Vissa kommuner har både MAS och MAR med ledningsansvar.

MAS/MAR gör uppföljningar och tillsyn i verksamheterna via till exempel journalgranskning, utredning av avvikelser och verksamhetsbesök.

Verksamhetschef 

1 §   En verksamhetschef enligt 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska bland annat säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses.

4 §   Verksamhetschefen får bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter endast om han eller hon har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta.

5 §   Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

6 §   En medicinskt ansvarig sjuksköterska enligt 11 kap. 4 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska bland annat ansvara för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde.

Detsamma gäller i tillämplig omfattning sådana fysioterapeuter och arbetsterapeuter som avses i 11 kap. 4 § andra stycket hälso- och sjukvårdslagen.”

Tilldelning av förskrivningsrätt

I Verksamhetschefens eller motsvarandes ledningsuppgifter ingår att tilldela befattningshavare förskrivningsrätt, arbetsuppgifter som behovsbedömning och förskrivning av hjälpmedel/förbrukningsartiklar. (SOSFS 2008:1)

7 § Verksamhetschefen ska, efter uppdrag, göra en bedömning av om hälso- och sjukvårdspersonalens och annan berörd personals utbildningar är adekvata mot bakgrund av den kompetens som krävs.

Verksamhetschefen ska även, efter uppdrag, utse och förteckna vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen eller annan berörd personal som ska fullgöra dessa uppgifter.

Uppföljning av uppdraget ska göras en gång per år, lämpligast i samband med medarbetarsamtalet. Uppdraget ska finnas dokumenterat.

Dokument Checklista - Ny förskrivare, se under Relaterade länkar på denna sida
Dokument Uppdrag - Förskrivning av personliga hjälpmedel, se under Relaterade länkar på denna sida

Förutsättningar för att få förskrivningsrätt

För att få förskrivningsrätt krävs att dessa befattningshavare är:

• Legitimerade
• Utsedda av verksamhetschefen och att tilldelade arbetsuppgifter är dokumenterade och adekvata inom den legitimerades kompetensområde och verksamhetens uppdrag
• Genomgått rekommenderade utbildningar
• Anställda av Region Dalarna eller kommun i Dalarna
• Privata aktörer som tex. fysioterapeuter och läkare är anslutna till eller har vårdavtal med Region Dalarna

För vissa hjälpmedel finns utarbetade riktlinjer och där anges förslag på yrkesutbildning för att få förskriva just det hjälpmedlet, men det är verksamhetschefen som har det slutliga ansvaret för vem som får förskriva vad.

Den som är nyutbildad eller ny som förskrivare och saknar erfarenhet på hjälpmedelsområdet bör ha tillgång till handledning av erfaren förskrivare.

Kompetens som krävs för att få förskrivningsrätt

En förskrivningsrätt är alltid personlig. Delegering av en arbetsuppgift kan ske mellan en legitimerad förskrivare och personal som saknar legitimation men har en förvärvad kompetens för den specifika uppgiften. Icke legitimerad personal kan inte utses som förskrivare men kan vara beställare utan förskrivningsrätt.

Den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem ska ha kunskap om:

• Produkternas funktion
• Riskerna vid användning av produkterna på patienter/ brukare
• Hantering av produkterna
• Vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskada, när en negativ händelse har inträffat (SOSFS 2008:1 6 kap).

Vid förskrivning av personliga hjälpmedel tillkommer dessutom krav på kunskap om policy och regelverk för hjälpmedel i Region Dalarna samt olika huvudmäns ansvar för hjälpmedel.

Förskrivarens ansvar

Den som förskriver, utlämnar eller tillför ett hjälpmedel till en patient skall identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. 

• Förskrivaren ska genomgå Socialstyrelsens förskrivarutbildning
• Förskrivaren ska kunna tillämpa de författningar, föreskrifter, policy och regelverk som gäller inom området
• Förskrivaren ska ha bas- och i förekommande fall specialistkompetens kring de hjälpmedel som förskrivs inom enhetens verksamheter
• Förskrivaren ska kunna söka och tillgodogöra sig kunskap och nya rön utifrån forskning och utvecklingsarbeten

Bedöma behov

• Förskrivaren ska inhämta tillräcklig information om patientens totala situation, förutsättningar och behov
• Förskrivaren ska vid behov samordna insatser och behovsbedömning med andra verksamheter, befattningshavare och anhöriga
• Förskrivaren ska informera om alternativa behandlingsmetoder och hjälpmedel
• Förskrivaren ska i samverkan med patienten planera och besluta om insatser/hjälpmedel
• Förskrivaren ska dokumentera behovsbedömning, planerade insatser och mål i avsett vårdinformationssystem (patientjournal)
• Förskrivaren har att beakta patientens autonomi vid insatser som innefattar skydds och begränsningsåtgärder

Länsövergripande riktlinje vid övervägande av skyddsåtgärder inom kommunens vård och omsorg

Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt

• Förskrivaren ska utgå från behovsbedömningen och prioriteringsordning enligt Policy för hjälpmedelsförskrivning Dalarna
• Förskrivaren ska beakta patientens önskemål och val
• Förskrivaren ska informera om alternativa produkter, lånevillkor, avgifter, försäkringar etc.
• Förskrivaren ska samordna tider för utprovning och produktval mellan berörda verksamheter
• Förskrivaren ska kontrollera att valt hjälpmedel passar till ev tidigare förskrivna hjälpmedel
• Förskrivaren ska säkerställa anpassning av patientens/ brukarens hemmiljö för att valt hjälpmedel och miljö skall fungera tillsammans
• Förskrivaren ska kontrollera om säkerhetsåtgärder behöver vidtas i hemmiljön
• Förskrivaren ska säkerställa så patient/ brukare får tillgång till förbrukningsartiklar som behövs löpande (tex. för hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling)
• Förskrivaren ska beakta ”Hållbart sortiment” och ekonomiska faktorer under förskrivningsprocessen

Specialanpassa – initiera och utfärda anvisning vid behov

• Förskrivaren ska undersöka om alternativa hjälpmedel finns
• Förskrivaren ska utfärda anvisning
• Förskrivaren ska dokumentera i avsett vårdinformationssystem

Instruera, träna och informera

• Förskrivaren ska funktionskontrollera och justera inställningar innan hjälpmedlet tas i bruk
• Förskrivaren ska om denne inte själv ansvarar för inträning av hjälpmedlet tydliggöra vem som ansvarar för inträning
• Förskrivaren ska informera om användningsområde och eventuella begränsningar
• Förskrivaren ska informera om patientens/vårdgivarens ansvar för skötsel och underhåll, ev. försäkringskrav
• Förskrivaren ska informera om vart man vänder sig vid behov av avhjälpande underhåll eller återlämning
• Förskrivaren ska informera om kontaktvägar vid förändrade förutsättningar
• Förskrivaren ska dokumentera i avsett vårdinformationssystem

Följa upp och utvärdera funktion och nytta

• Förskrivaren ska informera om tid för uppföljning
• Förskrivaren ska ta reda på patientens upplevelse och eventuell förändrad livskvalitet
• Förskrivaren ska ta reda på hur hjälpmedlet fungerat
• Förskrivaren ska utvärdera resultatet mot uppsatta mål
• Förskrivaren ska samordna uppföljningen, överrapportera mellan eventuella berörda verksamheter
• Förskrivaren ska om möjligt utse kontaktperson för det fortsatta uppföljningsarbetet
• Förskrivaren ska dokumentera i avsett vårdinformationssystem

I ovanstående ingår även att göra en riskbedömning (viktning av risker) vid användning av tillhandahållet hjälpmedel och att vidta åtgärder för att förhindra dessa risker. Riskbedömning och vidtagna åtgärder dokumenteras i patientjournalen.

En förskrivare ansvarar för att alla faserna i förskrivningsprocessen genomförs. Vem som är förskrivare ändras inte om vårdnadsansvaret för patienten övergår till annan vårdgivare. Ansvaret för de följande faserna i förskrivningsprocessen övergår dock till den som övertagit vården, under förutsättning att överrapportering skett.

Alla befattningshavare som medverkar i förskrivningsprocessen har ett eget yrkesansvar för sin insats. Arbetsuppgifterna ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Verksamhetschef eller motsvarande har att säkerställa att erforderliga utbildningar har genomförts och att nödvändig kompetens för uppdraget finns .

För behörighet/inloggning till WebSesam:

Kontakta websesam.hjalpmedelscenter@regiondalarna.se

Alternativt Kundservice 0243-49 78 70 Uppringningsfunktion

För behörighet/inloggning till Förskrivarportal - Hjälpmedel för urinblåsa/tarm:

Kontakta  kontinenssamordning.hjalpmedelscenter@regiondalarna.se

Ansökan om/förändring/avslut av personlig inloggning i förskrivarportalen görs av verksamhetschefen på särskild blankett, kontakta kontinenssamordningen för mer information. Förskrivaransvaret kan inte delegeras, men samverkan med annan personal med reell kompetens gällande aktuell produkt kan ingå vid förskrivning och uppföljning.

Blanketten skickas till: info.kundservice@onemed.com

• Förskrivaren anger regler för förskrivningen, beställer leverans och ansvarar för uppföljning.
• Beställaren kan beställa leverans av förskrivna hjälpmedel

Egenkontroll - Ansvar vid förskrivning av hjälpmedel

Dokument Egenkontroll kan användas av verksamhetschef eller motsvarande som en hjälp i kvalitetssäkring av den egna verksamheten till exempel 1ggr/år.

Dokumentet är för eget bruk och ska inte skickas in till någon kontrollfunktion.

Handlingsplan upprättas med fördel utifrån Nej-svar.

Dokumentet kan också användas som arbetsmaterial/diskussionsunderlag på till exempel APT med personalgrupp/förskrivare för att tydliggöra roller och ansvar vid förskrivning av hjälpmedel.

Varje förskrivare som av Verksamhetschef eller motsvarande ges behörighet att förskriva hjälpmedel ska ha genomgått Socialstyrelsens webbaserade förskrivarutbildning/utbildningar och erhållit intyg om detta.

Uppgifterna om genomförd utbildning noteras av Verksamhetschef eller motsvarande.

Definition

Begreppet hjälpmedel finns inte definierat i lag eller annan författning. Av propositionen 1992/93:159 "Förarbete till handikappreformen" framgår bland annat att med hjälpmedel för den dagliga livsföringen, menas de hjälpmedel som behövs för att personen själv eller med hjälp av någon annan ska kunna:

• Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter
• Fungera i hemmet och närmiljö
• Förflytta sig
• Gå i skolan
• Hjälpmedel för vård och behandling (hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel eller en kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats)
• Kommunicera med omvärlden
• Orientera sig
•  Sköta vardagslivets rutiner i hemmet
•  Tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin personliga hygien med mera)

Personliga hjälpmedel

I Region Dalarna utmärks produkter som kan förskrivas som personliga hjälpmedel av att:

• Det krävs hälso- och sjukvårdspersonal för behovsbedömning och utprovning
• Det finns evidens eller goda erfarenheter som påvisar att produkten ger goda medicinska effekter samt ökar delaktighet och aktivitet
• Hjälpmedel i de flesta fall är medicintekniska produkter
• Hjälpmedlen i huvudsak kompenserar för ett funktionshinder eller används i behandlande syfte
• Hjälpmedlen utprovas individuellt för en namngiven patient/brukare. Produkter som finns att köpa på öppna marknaden och som vanligen ingår i hemmiljön betraktas inte som hjälpmedel. Det gäller även produkter som är dess motsvarighet t.ex. greppvänliga saxar.

Egenansvar/Egenvårdsbedömning

Om den enskilde efterfrågar en produkt själv är det ett egenansvar och dessa produkter hanteras separat. Egenansvarsprodukter lämnas inte till personer med nedsatt beslutsförmåga utan en medicinsk bedömning.

Egenasvarsprodukter - Produkter som inte kräver hälso- och sjukvårdspersonal för behovsbedömning och utprovning, betalas av patienten/brukaren. En egenansvarsprodukt är ett hjälpmedel som regionen där man bor rekommenderar men inte bekostar. För att köpa egenansvarsprodukter hänvisas bl.a. till näthandel. 

Nätleverantörer 

Förskrivarens ansvar för information om förskrivet hjälpmedel

Den information om hjälpmedlet och dess användning som ges till patienten/brukaren alternativt närstående ska vara tydlig och begriplig. Informationen bör lämnas både i skriftlig och muntlig form och vara anpassad till patientens/brukarens förutsättningar. Det är viktigt att försäkra sig om att den givna informationen har blivit förstådd. I förekommande fall ska även personal i patientens/brukarens omgivning; skola, gruppboende eller hemtjänstpersonal informeras.

Arbetsgivarens ansvar för information

Förskrivarens ansvar omfattar dock inte att informera all personal som finns runt patienten/ brukaren. Förskrivaren ansvarar för inträning i samband med förskrivning och för uppföljning tills hjälpmedlet är en integrerad del i vardagen. Sedan är det arbetsgivaren som svarar för ytterligare information exempelvis vid inskolning av ny personal. Utbildning I de fall det krävs utbildning eller en speciell kurs för att kunna hantera ett personligt hjälpmedel finns angivelse om detta i respektive riktlinje.

Uppföljning och utvärdering

När patienten/ brukaren har använt sitt hjälpmedel en tid behöver funktion och nytta utvärderas, undantag för hjälpmedel och situationer som kan anses som självklara och utan risk.

Vid uppföljningen bedömer förskrivaren om behovet av hjälpmedel kvarstår och tar ställning till om nya eller kompletterande åtgärder behövs. Om annan befattningshavare övertar behandlings- och därmed uppföljningsansvaret för hjälpmedlet, skall förskrivaren överrapportera all viktig information. När ett hjälpmedels funktion och nytta har följts upp och utvärderats, är ärendet avslutat.

Den enskildes situation, diagnos eller andra orsaker kan föranleda ytterligare uppföljning.

Hälso- och sjukvårdslagen är en skyldighetslag för regioner och kommuner, men ger inte rättigheter till den enskilde att få hjälpmedel. Beslut om hjälpmedel kan inte överklagas till domstol.

Om patienten/ brukaren inte är nöjd med en behovsbedömning eller ett hjälpmedel ska hen i första hand vända sig till vårdgivaren/förskrivaren eller till förskrivarens närmaste chef. Om patienten/ brukaren har synpunkter på insatsen kan hen också vända sig till Patientnämnden i Dalarna. Hjälpmedelscentralen arbetar på uppdrag av vårdgivare och kan inte påverka en behovsbedömning eller göra en förskrivning.

Hörcentralen och Syncentralen har förskrivare inom den egna verksamheten och gör således behovsbedömningar och förskriver hjälpmedel.

Privata vårdgivare

Patient/ brukare söker vård hos dessa vårdgivare på samma villkor och till samma avgifter som vid mottagningar i regionens regi. Privata vårdgivare kan förskriva personliga hjälpmedel till en kostnad av 3000 kr.

Grundprincipen är att endast en uppsättning av hjälpmedlet kan förskrivas, men det är patientens behov som avgör om hjälpmedel ska förskrivas i flera antal.

Människor lever olika och därför ser behovet olika ut. Vad som är normala aktiviteter i en persons vardag, är inte detsamma för någon annan. Behovet måste därför prövas individuellt utifrån den enskildes behov och delaktighet.

Några exempel på när dubbelförskrivning kan vara aktuellt:

• Extrem förslitning av hjälpmedel/tillbehör av förbrukningskaraktär; funktionshindret kan medföra extrem förslitning/förbrukning inom en kort tidsperiod och då kan det vara mer samhällsekonomiskt och mer praktiskt för den enskilde om fler hjälpmedel av samma typ förskrivs vid samma tillfälle.
• Miljöfaktorer: Olika boende, t ex när föräldrar lever åtskilda, vid olika boendeplan, vid inom- respektive utomhusanvändning, i boende respektive skola. Vad som är rimligt att flytta mellan olika boende, skola, fritids etc får bedömas utifrån aktuell situation och antal hjälpmedel som ska flyttas.
• Patientsäkerhet: Syrgasutrustning för att garantera medicinsk säkerhet

Dubbel uppsättning av hjälpmedel kan inte förskrivas som extra trygghet för om ordinarie hjälpmedel går sönder eller för ökad bekvämlighet

Förskrivning/Utprovning av hjälpmedel

Alla hjälpmedel som förskrivs är ett lån till patienten/brukaren oavsett om patienten/brukaren är svensk medborgare, asylsökanden eller pappers/tillståndslös. Låneavtal skrivs.
För mer information, se under rubriken Rätt till sjukvård via länken nedan.
Förskrivning av hjälpmedel inkl. beställning av tjänst görs via blankett. Finns i WebSesam och journal.
Eventuellt reservnummer kan anges i rutan för personnummer.
Hjälpmedel som förskrivs till en enskild patient, enligt de regler som gäller för asylsökanden faktureras regionen centralt.

• Kundnummer för asylsökande är 2980
• (Kundnummer för pappers/tillståndslösa är 4451)
• Kvotflykting med permanent upphållstillstånd – förskrivande enhet betalar

Asylsökande Information till förskrivare