Legitimering av patienter

Identifiering av patienter i samband med besök i Region Dalarnas verksamheter ska i första hand ske genom fysisk legitimation. Om fysisk legitimation saknas godkänns digitalt id-kort genom BankID samt Freja eID plus.

Detta gäller besök inom hälso- och sjukvården samt tandvården och hjälpmedel.  

Varför legitimering?

Det är viktigt att fastställa varje patients identitet för att kunna ge trygg och säker vård. Kraven på patientsäkerhet och patientdatalagens bestämmelser om journalföring förutsätter att den som söker vård identifieras på ett säkert sätt. Det handlar dels om att journalen ska föras på rätt patient, men också om tillgång till korrekt information om patienten. Vårdgivaren ansvarar för att det finns tillräcklig kunskap och rutiner för identitetskontroll i sin verksamhet.

Identitetshandlingen styrker patientens rätt till regionfinansierad vård

En person som inte kan eller vill styrka sin identitet kan få betala hela vårdkostnaden själv.

  • Personer som är folkbokförda i Sverige behöver styrka sin identitet för att vårdgivaren genom kontroll mot folkbokföringen ska kunna verifiera att personen har rätt till den subventionerade vården. Ett barn kan identifieras genom vårdnadshavaren.
  • Personer som inte är folkbokförda i Sverige (såväl utlandssvenskar som utländska medborgare) måste alltid styrka sin rätt till regionfinansierad vård genom exempelvis LMA-kort, europeiskt sjukförsäkringskort (EU-kort) eller annat giltigt intyg.
  • Särskilda regler finns för personer som lever i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
  • Personer som nyligen blivit folkbokförda i Sverige men ännu inte har hunnit skaffa svenskt pass eller legitimation kan legitimera sig med giltigt utländskt pass tillsammans med personbevis eller dokument från Skatteverket som bekräftar personens personnummer och folkbokföring.

Olovlig identitetsanvändning inom vården

Fallen med olovlig identitetsanvändning har ökat i samhället och det förekommer att personer medvetet använder en annan persons identitetsuppgifter inom vården. Det kan till exempel ske genom förfalskade id-handlingar, men också med äkta id-handlingar som tillhör någon annan. Den som är utsatt drabbas bland annat av vårdfakturor och felaktiga journalanteckningar.

Så här ska du göra som vårdpersonal

  • Generellt gäller att alla som söker vård ska legitimera sig med godkänd identitetshandling. Se lista över giltiga id-handlingar på Polisens webbplats.
  • Id-kontroll ska ske varje gång en person blir föremål för en medicinsk åtgärd.
  • Undantag från kravet på legitimering är om en person vill HIV-testa sig. Personen har rätt att vara anonym. Rutiner för detta ska finnas och tillämpas.
  • Genomförd identitetskontroll ska alltid dokumenteras.
  • Digitalt id-kort godkänns genom BankID samt Freja eID plus.

Giltiga id-handlingar – Polisen.se

Rutin för kontroll av digitalt id-kort

Följ dessa steg när en person ska identifiera sig med ett digitalt id-kort:

  1. I första hand, be personen visa fysisk legitimation.
  2. Om personen saknar fysisk legitimation utan uppvisar en digital id-handling (BankId digitalt id-kort eller Freja eID plus) jämför bilden mot personen framför dig samt be id-ägaren röra skärmen för att säkerställa att det inte är en skärmbild utan en giltig legitimation, som då visar animering och ljud. Du kan också se att en klocka tickar ned vid qr-koden för Freja eID plus.

Läs mer om de digitala ID-korten

Digitalt ID-kort i BankID, bankid.com

Identifiera dig med Freja - Frejaeid.com

Om identitetshandling saknas, misstänks vara falsk eller tillhöra någon annan

  • Alla har rätt till akut bedömning och vård. Ingen kan nekas akut vård på grund av att personen saknar legitimation eller att vårdgivaren av någon anledning misstänker att id-uppgifterna är falska.
  • Du kan vid behov ställa kontrollfrågor till person som inte kan legitimera sig. Exempel på frågor är när i tid och var du senast sökte vård.
  • Om personen vägrar eller inte kan styrka sin identitet ska personen informeras om:
    • Orsakerna till identitetskontrollen (patientsäkerhet, informationssäkerhet, förebyggande av olovlig identitetsanvändning).
    • Att en anteckning om detta kommer att ske.
    • Att vissa behandlingar inte kan ske (exempelvis sterilisering och intyg för rättsliga sammanhang).
    • Att journalföring kommer att ske med reservnummer eller liknande rutin.
    • Att personen kan bli skyldig att betala hela vårdkostnaden själv om hen inte legitimerar sig.
    • Om du är tveksam om personens identitet ska du upprätta en journal med ett reservnummer. Reservnumret ska kopplas till rätt identitet så snart identiteten fastställts.
  • Om du misstänker olovlig identitetsanvändning, överväg om polisanmälan är lämplig eller möjlig med hänsyn bland annat till patientsekretessen.
  • En person som får betala hela vårdkostnaden för besöket på grund av att hen inte kan eller vill styrka sin identitet, ska informeras om att hen har rätt att få beloppet återbetalt om hen senare uppvisar sin legitimation och vårdgivares kontroll mot folkbokföringen visar att denne var folkbokförd vid besökstillfället. Avdrag görs då för ordinarie patientavgift.

Om en person som drabbats av olovlig identitetsanvändning hör av sig till dig som vårdgivare

  • Informera den drabbade att hen bör göra en polisanmälan.
  • Den drabbade bör kunna legitimera sig samt visa upp kopia på polisanmälan för att rättelser ska kunna göras.
  • Om en drabbad person har fått felaktiga uppgifter i sin journal ska vårdgivaren först säkerställa att det är en felaktig uppgift. Sedan ska vårdgivaren se till att det görs rättelse i journalen.
  • Om det kan konstateras att uppgifter om en patient felaktigt förts i en annan patients journal, ska vårdgivaren flytta uppgifterna till den rätta journalen. En sådan åtgärd anses inte innebära att journaluppgifter utplånas eller görs oläsliga och kräver inget beslut om journalförstöring av Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
  • Vid osäkerhet om patientens rätta identitet upprättas normalt en journal under reservnummer till vilken berörda journaluppgifter flyttas.
  • Personen har också rätt att få en anteckning i journalen om hen inte håller med om det som står i journalen, även om vårdgivaren anser att uppgiften är riktig.
  • Om personen drabbats av felaktiga vårdfakturor ska vårdgivaren informera personen att denne bör bestrida fakturan.

Har du frågor om hanteringen vid olovlig identitetsanvändning inom vården, kontakta säkerhetsansvarig eller chef.