Förändrad känslighet för läkemedel, äldre

Reviderad 2024-01-01. Redaktionella ändringar

Kroppssammansättningen förändras. Andelen kroppsvatten minskar vilket medför att andelen kroppsfett ökar. Fettlösliga läkemedel (ex. många psykofarmaka) får därmed större volym att fördela sig i och kan därför ligga kvar längre i kroppen och utöva sin effekt under längre tid.

Njurfunktionen (glomerulär filtration, GFR) minskar gradvis och vid 80 års ålder är den ofta halverad. Vid dosering av läkemedel med huvudsakligen renal utsöndring måste detta beaktas, eftersom försämrad elimination leder till förhöjda koncentrationer och därmed ökar risken för biverkningar. Vid beställning av kreatinin och Cystatin-C i TakeCare erhålls eGFR automatiskt (normerat till ytan 1,73m2 vilket motsvarar en person som är 170 cm lång och väger 63 kg). Vid avvikande längd och/eller vikt kan man via Janusfönstret i läkemedelsmodulen i TakeCare (eGFR knappen) räkna om till absolut eGFR, där hänsyn tas till patientens aktuella längd och vikt. Detta rekommenderas även vid låga eGFR-värden, samt då eGFR skattat med kreatinin och cystatin C överensstämmer dåligt (>30% variation).

OBS! Kreatininvärdet är beroende av muskelmassa, köttintag, kön och ålder. Framförallt hos äldre med en låg muskelmassa kan det ge en överskattning av eGFR, dvs njurfunktionen skattas bättre än vad den är. Vid stor muskelmassa eller hög köttkonsumtion gäller det motsatta, man kan få ett falskt förhöjt kreatinin och intrycket av att njurfunktionen är sämre än vad den faktiskt är. I sådana fall ger eGFR beräknat på Cystatin-C en bättre skattning av njurfunktionen. Cystatin-C påverkas inte av muskelmassa eller köttintag, däremot kan man få falskt förhöjda värden av immunsuppressiv behandling och/eller högdos steroider.

Använd knappen eGFR i läkemedelsmodulen i TakeCare eller Janusmed njurfunktion för information om eventuellt behov av läkemedelsdosjustering.

Leverfunktionen kan påverkas genom att blodflödet i levern minskar och genom att vissa enzymsystem som är involverade i läkemedelsmetabolismen kan få en lägre kapacitet. Elimineringen av fettlösliga läkemedel kan därmed förlångsammas och bidra till risk för förhöjda koncentrationer och biverkningar.

Centrala nervsystemet: Hjärnans volym minskar med ca 5 % per decennium efter 50 års ålder och neurotransmittorer såsom dopamin, acetylkolin och noradrenalin avtar med stigande ålder. Äldre visar ofta en högre känslighet för vissa läkemedelsgrupper, som antidopaminerga medel, lugnande- och sömnmedel liksom opiater och särskilt läkemedel med antikolinerg effekt (t.ex. urinspasmolytika, neuroleptika, sederande antihistaminer).

Antikolinerga läkemedel blockerar effekten av signalsubstansen acetylkolin, som i hjärnan finns bl.a. i de nervbanor (kolinerga banor) som är involverande i de kognitiva processerna. Antikolinerga läkemedel kan orsaka störningar i dessa funktioner, vilket kan framkalla alltifrån lättare minnesstörningar till förvirring/konfusion. Risken är särskilt stor hos patienter med Alzheimers demens eftersom deras kognitiva förmåga redan är reducerad p.g.a. degeneration i de kolinerga nervbanorna, men minskningen av acetylkolin tilltar även vid normalt åldrande. Lugnande medel, sömnmedel samt opioider ger ökad risk för biverkningar som trötthet, kognitiv påverkan och fall.

Mag-tarmkanalen: Magsäckens slemhinna blir känsligare med stigande ålder. Det ökar risken för att läkemedel som irriterar slemhinnan orsakar sår och blödningar, främst NSAID och acetylsalicylsyra, även i låg dos. Ökat pH i magsäcken, minskad ventrikeltömning och minskad tarmmobilitet kan påverka läkemedelsabsorptionen, vilket kan ge opålitligt upptag.

Blodtrycksregleringen förändras i och med att baroreflexen fungerar sämre hos äldre vilket kan leda till ortostatism med symtom som yrsel, ostadighetskänsla eller till och med kognitiva störningar. Denna förändring ger ökad känslighet för läkemedel med blodtryckssänkande effekter. Många äldre har ofta under längre tid haft omfattande blodtrycksbehandling vilken kan behöva omvärderas. Även annan medicinering (som exempelvis neuroleptika) kan påverka blodtrycket. Hos äldre patienter med blodtrycksmedicinering bör ett ortostatiskt blodtryckstest utföras regelbundet.