Kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik
På denna sida beskrivs mer ingående vad som avses med kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik och hur RSS jobbar med detta.
Bildtext: Bild evidensbaserad praktisk
Vad är kunskapsstyrning?
Kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa tillgängliga kunskap. I kunskapsstyrningen ingår delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap.
Målet är att bästa tillgängliga kunskap ska finnas och omsättas i mötet mellan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens personal och samhällets invånare (patient, brukare, klient, kund).
Det ska finnas kunskapsstöd i verksamheterna för att kunna göra rätt liksom förutsättningar för uppföljning och lärande. Värdet av kunskapsstyrningen skapas när kunskapsstöden används i verksamheterna. Kunskapsstyrning är inte samma sak som en evidensbaserad praktik, utan är medel till att kunna tillämpa evidensbaserad praktik.
Staten har en betydande roll inom kunskapsstyrningen genom att bidra med forskning, kunskapsstöd och uppföljning.
Vad är evidensbaserad praktik?
Evidensbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap och den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Det handlar om en medveten och systematisk användning av dessa kunskapskällor.
Kunskapsstyrning är inte samma sak som en evidensbaserad praktik, utan skapar snarare förutsättningarna för en evidensbaserad praktik.
Hur informationen från kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap. De beslutsgrunder som finns ska redovisas öppet och arbetet ska kontinuerligt följas upp.
Brukarmedverkan i en evidensbaserad praktik innebär att den professionelle och den enskilde gör något tillsammans, i stället för att professionen gör något med, eller för, den enskilde. Den professionelles roll är bl.a. att bidra med kunskap om insatser och behandlingsmetoder, förklara deras för- och nackdelar och uppmuntra den enskilde att ta aktiv del i besluten kring insatser. Den berörda personen bidrar med sina erfarenheter av att leva med problemen och beskriver sina behov, värderingar och önskemål. På så sätt involveras den berörda personen och motivationen ökar.
Evidens kommer från vetenskapliga studier om insatsers effekter. Kunskap och erfarenheter från profession och brukare kan bli beprövad erfarenhet. Detta är kunskap som bygger på goda exempel där kunskaper från profession och brukare har synliggjorts, värderats och systematiserats genom uppföljning, dokumentation, kritisk granskning och spridning.
Beprövad erfarenhet förutsätter systematisk uppföljning. Genom beprövad erfarenhet kan nya arbetssätt och metoder utvecklas och professioner kan bli medskapare av kunskap och på så vis bygga professionalitet.
Kunskapsstyrning socialtjänst
Det utmärkande för kommunernas arbete med kunskapsstyrning är att de har att förhålla sig både till hälso- och sjukvårdslagstiftningen och till lagstiftningen på socialtjänstområdet. Detta innebär således att kunskapsstyrning i kommunal hälso- och sjukvård och kunskapsstyrning i socialtjänsten är mycket nära relaterade. Inte minst på grund av att en stor andel av de individer som får kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser också får insatser från den sociala omsorgen enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) etc. Men kommunernas arbete med kunskapsstyrning omfattar hela socialtjänstens område.
Under åren 2010–2015 träffades en årlig överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som avsåg stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten.
Överenskommelserna hade som övergripande mål att brukarna skulle få ta del av insatser som bygger på kunskap från forskning, den professionelle expertisen och brukarnas erfarenheter.
Över tid kom överenskommelserna att omfatta barn-, ungdoms-, och missbruksvård samt stöd till personer med funktionsnedsättning. Vidare ingick insatser för e-hälsa. Syftet var att hela socialtjänsten skulle arbeta evidensbaserat.
Kunskapsstyrning hälso- och sjukvården
Regionerna har arbetat med kunskapsstyrning under lång tid, även långt innan begreppet kunskapsstyrning började användas. Under den senaste tioårsperioden har regionernas arbete med kunskapsstyrning successivt utvecklats, med aktivt stöd av SKR, och sedan 2017 har regionerna organiserat arbetet i ett gemensamt nationellt system och struktur för kunskapsstyrning.
Grundprincipen i systemet är att ett val av insatser görs på nationell nivå istället för att varje region gör arbetet var för sig. Det som görs på nationell nivå ska komplettera och stödja det som sker på lokal nivå.
Målet med kunskapsstyrning är en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet.
Kommunerna i regionernas system för kunskapsstyrning
Kommunerna medverkar i allt högre utsträckning i arbetet inom regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning.
De nationella programområden (NPO) där regioner och kommuner således samverkar är:
- Psykisk hälsa
- Barn och ungas hälsa
- Äldres hälsa och palliativ vård
- Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin
- Levnadsvanor
- Primärvårdsråd
Detta innebär att ledamöter från kommuner och regionen utses till dessa programområden på alla nivåer dvs. på nationell (NPO), sjukvårdsregional (RPO) och lokal nivå (LPO).
Det finns flera samordningsorgan på kunskapsstyrningsområdet dels mellan statliga myndigheter, dels mellan statliga myndigheter och företrädare för regioner eller kommuner. Nedan beskrivs några:
Rådet för styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst
Rådet, behandlar strategiskt viktiga frågor som bidrar till att rätt kunskap når fram till huvudmän samt profession. I rådet ingår tio myndigheter och Socialstyrelsens generaldirektör är ordförande.
Huvudmannagruppen
Består av politiska företrädare för regioner och kommuner. Huvudmannagruppen består av sexton ledamöter, varav sex ledamöter företräder regionerna och tio ledamöter företräder kommunerna. (Regleras i Förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst).
Partnerskapet
Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) bildat ett partnerskap som hanterar frågor som rör kunskapsstyrning inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Representanter från NSK-S ingår också i Partnerskapet. Partnerskapet är en modell för långsiktig samverkan med syfte att stärka förutsättningarna för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Inom Partnerskapet beslutas om olika prioriterade samverkansområden som syftar till att stärka den regionala nivåns kapacitet och förmåga att stötta lokala verksamheter med systematisk uppföljning m.m. Yrkesresan är ett exempel på prioriterat samverkansområde som utmynnat i en nationell implementering.
Till Partnerskapet för kunskapsstyrning inom socialtjänsten.
Det finns även ett Partnerskap till stöd för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård.
Nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
För att stödja samverkan och lärande mellan respektive RSS och nationell nivå samlar SKR RSS-representanter i ett nationellt nätverk.
NSK-S – Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten
Kommunerna har tillsammans med fem av de nio myndigheter som ingår i Rådet för styrning med kunskap och SKR skapat en strategisk grupp som kallas Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S).
Nationella Socialchefsnätverket
Socialchefsnätverket är ett av SKR:s strategiska chefsnätverk. Det utgörs av socialchefer och består av minst en representant från varje län. Det övergripande syftet med det nationella socialchefsnätverket är dialog och erfarenhetsutbyte.
Andra nationella (RSS) nätverk
Andra nationella nätverk med regionala representanter för samverkan, stöd och lärande mellan regionerna, kommunerna och den nationella nivån och där SKR är sammankallande.
Nätverken utgör forum inom specifika områden:
- Barn och unga
- Digitalisering inom socialtjänst
- Funktionshinder
- Kvinnofrid
- Skadligt bruk och beroende (BIRK)
- Systematisk uppföljning och analys
- Äldre
Sammantaget är RSS uppdrag att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik som är anpassad till regionala och lokala prioriteringar. RSS ska utgöra en part mellan den nationella nivån och den lokala (operativa) verksamheten inom kommunerna och i regionen.
- RSS främjar samverkan och kunskapsutveckling.
- RSS är en central part i socialtjänstens system för kunskapsstyrning.
- RSS är dialogpart mellan den lokala, regionala och den nationella nivån, till SKR, statliga myndigheter med flera.
I praktiken kan det innebära att RSS:
- bidrar med ett regionalt utvecklingsstöd för t.ex. implementering av nationella kunskapsstöd (som t.ex. riktlinjer, handlingsplaner, vårdförlopp, vård- och insatsprogram VIP, ny kunskap och nya metoder).
- bistår med metodstöd för att analysera lokala faktaunderlag som t.ex. Öppna jämförelser för att ta vara på kunskap och erfarenheter på ett lokalt plan.
- stödjer förutsättningarna för praktiknära forskning, studier och regionalt samordnade utbildningar.
- bidrar till underlag för huvudmännens politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet.