Ja, i den länsövergripande överenskommelsen är det tydliggjort att primärvården ska överta uppföljningsansvar och kostnadsansvar.

Arbetsgruppen för implementeringen av den länsövergripande överenskommenslen för rehab, hab och hjälpmedel rekommenderar också att chef inom habiliteringen tar kontakt med vårdcentralens chef för en dialog.

Slutenvården har alltid ansvar för första veckans hjälpmedelsbehov när det gäller personligt förskrivna hjälpmedel. Även om det finns lokala variationer för vilka hjälpmedel som anses vara grundutrustning i respektive kommun är dessa enbart till för att täcka hastigt uppkomna behov i verksamheten innan en personlig förskrivning kan ordnas. Det kan till exempel röra sig om en personlyft som används vid förflyttning i samband med ett fall eller lyftsele vid en hastigt uppkommen funktionsnedsättning. Vi uppmanar även här till samverkan inför utskrivning för att säkerställa att patientens behov blir uppfyllda på ett bra sätt.

Ja, den enskilde har rätt att välja vårdcentral genom vårdval och den som kan ta sig till vårdcentral ska så långt det går ges rätt till samma möjligheter som andra kommuninvånare.

På ett särskilt boende har kommunen ansvar för insatser till och med sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut på primärvårdsnivå för aktivitet/funktioner och delaktighet i vardagslivet.

Finns behov att konsultera alternativt begära hjälp med vård av vårdcentralens arbetsterapeut och/eller fysioterapeut kan vårdbegäran skrivas. Det är dock av vikt att patienten så långt det är möjligt tar sig till vårdcentralen för behandling och/eller utredning. I undantagsfall, i de fall där det är medicinskt motiverat, kan enstaka insatser av vårdcentralens arbetsterapeut och/eller fysioterapeut för att bättre kunna belysa det enskilda fallet.

För förtydligande av kommunens/regionens primärvård och uppdrag se ”Kompletterande Vägledning till överenskommelse Rehabilitering Habilitering och Hjälpmedel i Dalarna”.

Inför en utskrivning behöver de olika lagrummen samverka kring planerade insatser för patienten. Ofta framförs många både bedömda och upplevda behov av inblandade aktörer. Det är då viktigt att tänka på att behoven bedöms utifrån flera lagrum. Alla insatser föregås även av en egenvårdsbedömning som ger ett stöd för en biståndshandläggare att fatta beslut om insatser.

När det gäller både hjälpmedel och övriga behov är det viktigt att hälso- och sjukvårdens bedömning är styrande inför en eventuell förskrivning och vidareförmedling av rehabiliteringsplan.

I en utskrivningsplanering är därför förståelsen för vad hälso- och sjukvårdens bedömningar grundar sig på extra viktig för att skapa en samsyn. Vid utskrivningsplaneringen är det exempelvis därför viktigt att skilja på personligt förskrivna hjälpmedel och arbetstekniska hjälpmedel. Patientens behov sätts främst och behovet av arbetstekniska hjälpmedel bör hanteras inom mottagande huvudmans verksamhet.

Legitimerad personal som utifrån sitt kompetensområde bedömt behov av vårdsäng och madrass förskriver dessa, se riktlinje vårdsäng . Val av madrass och inkontinensöverdrag/madrasskydd görs utifrån patientens behov.

Madrass som förskrivs i ett sårförebyggande perspektiv sker företrädesvis av sjuksköterska. Behov av madrass under slutenvård indikerar ofta att behovet kvarstår i vårdövergången. Det är viktigt med teamsamverkan samt att klargöra förväntat förlopp, vem som följer upp hudkostym, förflyttningar mm.  

Akutavgift och försäljningshjälpmedel debiteras förskrivande enhet. I nuvarande överenskommelse framgår att kostnad för hyreshjälpmedel som bedöms behövas enbart efter specialiserad slutenvårdsperiod ska belasta mottagande enhet. Det ska dock vara kommunicerat och väl förankrat med namngiven person inom mottagande enhet.

Det vi uppfattar vara det vanligaste tillvägagångssättet om behov upptäcks hos person inom kommunal rehabilitering är att förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel förskrivs i samverkan mellan legitimerad vårdpersonal inom kommunens hälso- och sjukvård  och legitimerad vårdpersonal (oftast läkare) på vårdcentral.

Region Dalarna har ett samverkansavtal med Aktiv Ortopedteknik via Dalarnas hjälpmedelscenter (DHC) men det förhindrar inte kommunerna i länet att använda sig av samma leverantör.

Det är respektive verksamhetschef (vårdgivare enl HSLFS 2021:52) som bedömer vem som ska ha förskrivningsrätt till vad. Saknas kompetensen och/eller förskrivningsrätt i den kommunala hälso- och sjukvården ska den Regionala hälso- och sjukvården hjälpa till med remitteringen till OTA – vilket alltså verkar vara det vanligast förekommande förfarandet idag.

Vid TENS-förskrivning följer både Region och kommun de riktlinjer som tagits fram via den gemensamma hjälpmedelsnämnden.  - Utifrån kompetens kan medarbetare inom såväl kommunal som regional hälso- och sjukvård förskriva TENS. Saknas kompetens ska förskrivning ske i samverkan mellan kommun och region utifrån kompetens och förskrivningsrätt.