Matvanor
Det du gör varje dag har större betydelse för dina matvanor än det du gör en gång i månaden.
Hur våra matvanor ser ut påverkar risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar. Sammantaget bedöms ohälsosamma matvanor ge en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. En persons matvanor består av flera olika dimensioner: energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform, måltidsordning med mera.
Socialstyrelsens kostindex kan ge en uppskattning av kostens näringsmässiga kvalitet utifrån frågor om hur ofta man äter och dricker:
- grönsaker och rotfrukter
- frukt och bär
- fisk och skaldjur
- kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft
Riskgrupper
Det finns grupper för vilka ohälsosamma matvanor är mer riskfyllda än för andra, och för vilka det är särskilt angeläget med stöd för att äta mer hälsosamt. Exempel på sådana högriskgrupper är personer med övervikt, fetma, stort bukomfång, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, depression eller ångest, schizofreni eller diabetes och personer som har haft en hjärtinfarkt.
Gravida
Ohälsosamma matvanor under graviditeten innebär, utöver samma risk som för andra vuxna, att kvinnan riskerar en alltför kraftig viktuppgång under graviditeten. Det i sin tur ökar risken för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och förlossningskomplikationer som kan få hälsokonsekvenser för barnet. Det kommer också allt fler uppgifter som tyder på att den gravida kvinnans matvanor och övervikt kan påverka hälsan hos barnet i vuxen ålder.
Riskbedömning och rekommenderad åtgärd
Ohälsosamma matvanor definieras som låga poäng på Socialstyrelsens kostindex (extern länk) 0–4 poäng av 12 möjliga. Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerat rådgivande samtal.
Mer frukt och grönt. Det är bra att äta minst 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter och två frukter. Men även en liten ökning är bra för hälsan.
Mer fisk och skaldjur. Ät gärna 2-3 ggr/vecka. Variera mellan feta och magra sorter, helst miljömärkt.
Byt till fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn. Även lite fullkorn är bra för hälsan!
Byt till nyttiga matfetter. Välj i första hand vegetabiliska fetter så som rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja. För nyttiga smörgåsfetter så kan nyckelhålet guida.
Byt till magra mejeriprodukter. Mager mjölk, fil, yoghurt och ost innehåller lika mycket näring som fet, mindre mättat fett och färre kalorier.
Mindre rött kött och chark. Inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark. På så vis gör du både din hälsa och miljön en tjänst.
Mindre salt. Saltet vi äter kommer främst från mat som bröd, ost, kött- och chark och färdigmat. Titta gärna på innehållsförteckningen för att få en uppfattning och saltmängden. Dra ner på saltet när du lagar mat, men när du använder salt, väj salt med jod.
Mindre socker. Tillsatt socker innehåller mycket kalorier men ingen näring. Håll igen särskilt när det gäller sötade drycker.