Just nu pågår en stor omställning av svensk hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården ska vara effektiv och av hög kvalitet samt stärka hälsan och möta vår demografiska utveckling och invånarnas behov. För att fortsätta göra detta på ett bättre sätt krävs en omfattande omställning och en resursförskjutning i hela vårdkedjan mot en God och nära vård.

Svensk hälso- och sjukvård ska vara likvärdig, personcentrerad och tillhandahållas på lika villkor till hela befolkningen. Det finns därför behov av att skapa en närmare, mer jämlik, jämställd och tillgänglig vård i hela landet. Omställningen till en God och nära vård pågår runt om i Sverige på både lokal, regional och nationell nivå. Arbetet ligger i linje med WHO:s mål för hälso- och sjukvård samt genomförandet av FN:s Agenda 2030 - de globala målen för hållbar utveckling.

Primärvården som nav där individen är kärnan

Omställningen handlar inte om en ny benämning på dagens primärvård eller en ny organisationsform eller vårdnivå. Men det berör hela hälso-och sjukvårdssystemet med primärvården som nav och individen är kärnan. Det handlar om ett nytt förhållningssätt, en gemensam fokusförflyttning, där samordningen, samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är avgörande. Basen och navet för vården ska vara primärvården, som utförs av såväl regioner, kommuner som privata utförare.

Utgångspunkten ska alltid vara individens behov och vården ska vara utformad för och tillsammans med den individ som den är till för. Kärnan i den goda och nära vården är därmed ett personcentrerat arbetssätt. Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för varje enskild individ. Det gäller oavsett om du är barn eller ungdom, mitt i livet eller äldre, samt om du söker hjälp för fysisk eller psykisk ohälsa.

Primärvården i region och kommun behöver också samspela med övrig hälso-och sjukvård, den kommunala omsorgen och socialtjänsten, samt andra intressenter som behövs utifrån individens perspektiv. Det kan handla om skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, företagshälsovård, och civilsamhället men även statliga myndigheter. Med den fysiska och psykiska hälsan i fokus behöver primärvården och folkhälsoarbetet också ske i nära samverkan med varandra.

Från organisation till person och relation

• Utgå från personernas individuella förutsättningar, förmågor och behov och bidra till trygghet.

• Utgå från att relationer är centrala för kvalitet och effektivitet

Från passiv mottagare till aktiv medskapare

• Skapas tillsammans med invånare, patienter och brukare.

Från reaktiv till proaktiv och hälsofrämjande

• Hälsofrämjande, förebyggande och proaktiva insatser är det mest hållbara arbetssättet.

• Skapa förutsättningar för självständighet och livskvalitet.

• Skapa förutsättningar för jämlik hälsa

Från isolerade vård/omsorgsinsatser till samordnat utifrån personens fokus

• Utgå från det bästa för patienten/brukaren i hela vård- och omsorgsprocessen.

• Främja gemensamt ansvarstagande och tillit.

• Skapa förutsättningar för jämlik vård och omsorg.

I samband med lanseringskonferensen fick vi en fråga kring om det är skillnad på begreppen ”nära vård” och ”god och nära vård” och i så fall hur, vilket säkert flera funderar kring. Därför ska vi försöka förklara begreppen här.

God vård finns definierat enligt Socialstyrelsen, Nationella indikatorer för God vård (socialstyrelsen.se). God vård tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och tandvårdslagen (TL).

Men den nära vården innebär att vi samskapar med invånare och flyttar fokus till att arbeta mer personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande. Den nära vården handlar om att vi ska klara välfärdens utmaningar (SKR, 2022). Nära-begreppet är inte definierat av regeringens utredare då detta är olika för varje individ, utifrån frågan ”vad är viktigt för dig?”.

I olika regioner har man valt att kalla ”God och nära vård” olika. T. ex. i Uppsala använder man ”Effektiv och nära vård”, i Dalarna ”God och nära vård” men alltmer så glider benämningen över till endast ”Nära vård”. Så sammanfattningsvis innefattar nära vård även god vård, även ifall ”god” inte alltid benämns.