I Dalarna står Kulturella och kreativa näringar, KKN, inklusive besöksnäringen, för närmare åtta procent av sysselsättningen. Kunskapen om den kreativa sektorns betydelse har ökat. KKN lyfts fram både nationellt och inom EU som en motor för innovation, entreprenörskap och samhällsutveckling, vilket är något som också tydligt syns i Dalarna. Många professionella kulturskapare driver sin verksamhet via företag, ofta som enskilda firmor och mer än vart tionde företag i Sverige återfinns inom KKN-sektorn. Fria kulturskapare med sitt professionella utövande är en grundförutsättning för att utveckla KKN. Även föreningslivets bidrag till KKN är omfattande. Många kultur- och idrottsevenemang drivs av föreningar och är viktiga för såväl besöksnäringen som samhällsekonomin.

På Region Dalarnas uppdrag har Kultur och bildningsnämnden låtit ta fram en strategi för Kulturella och kreativa näringar – Forma Framtiden – Region Dalarnas Strategi för Kulturella och Kreativa Näringar i Dalarna 2022–2027. Region Dalarna vill öka kunskapen om och stimulera insatser för företagande inom KKN, ett företagande som ser mycket olika ut, från branscher som design och arkitektur, till bildkonst, rörlig bild, musik, hemslöjd och poesi. Sektorn kan bidra till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Region Dalarnas insatser för att stödja KKN har utvecklats starkt under de senaste åren. Dalapop, som är ett resurs- och produktionscentrum för populärmusik från Dalarna, startade som projekt och är sedan 2021 en permanent verksamhet inom Musik i Dalarna. I januari 2022 har Dalarnas resurscentrum för film ombildats till ett aktiebolag och resurser har tillförts för att investera i och möjliggöra fler filminspelningar i länet. Regionen vill främja framväxten av fler så kallade Kreativa hus, lokaler för produktion och med arbetsplatser för aktörer inom KKN. Region Dalarna är genom Bild och form i dag medlemmar i det nationella nätverket SPOK (Samtida produktion och konsumtion) som är en plattform för produktion som syftar till att samla och sprida kunskap om lokala tillverkningsmöjligheter, från slöjd till industri. Ambitionen med projektet är att skapa öppenhet och samverkan mellan företag och formgivare/designers.

Region Dalarna driver flera olika projekt för att främja KKN. Ett av dem är Hållbart strukturbygge för KKN som bland annat handlar om textilproduktion i Dalarna och råvaran ull. Den här filmen visar hela kedjan från får till keps. 

Forskning visar på en tydlig koppling mellan utbildning, bildning, kultur och god hälsa. Region Dalarna vill därför bidra till en ökad kunskap om sambandet mellan kultur och hälsa och därigenom till stärkt demokrati, folkhälsa och ökad gemenskap. För att kunna ta del av det senaste inom forskningen och för att dela erfarenheter med andra regioner ingår Region Dalarna i det nationella nätverket för Kultur och hälsa.

Insatser inom kultur och hälsa sker idag i samarbete mellan hälsooch sjukvård, omsorg, folkhälsa och kultur. Utgångspunkten är en helhetssyn på människa och samhälle. Delar av det hälsofrämjande arbetet hör till Kultur och bildnings ansvar. Andra insatser hör hemma inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Region Dalarna vill utveckla ett systematiskt arbete med Kultur och hälsa där kulturen är en integrerad del av det hälsofrämjande arbetet.

Hälsa främjas genom aktivt deltagande och genom att ta del av andras skapande i kultur- och föreningslivet. Region Dalarna vill synliggöra kulturens och bildningens bidrag till en hälsofrämjande utveckling i hela samhället, både på universell nivå och i mer riktade insatser. De universella effekterna uppträder i alla sammanhang där kulturverksamhet och bildning är närvarande och bidrar till ökad demokrati och samhällsdeltagande, men även ökad jämlikhet, jämställdhet och inkludering som är viktiga förutsättningar för god och jämlik hälsa. Kultur och bildning kan även vara verksamt i mer riktade insatser, som exempel kan nämnas det i Region Dalarna framtagna rehabiliteringsprogrammet Kre-hälsa som stärker grupp och individ genom kreativitet och kultur. Region Dalarna vill etablera arbetet med de dokumenterade friskfaktorer som kultur och bildning utgör som ett särskilt insats- och utvecklingsområde i Dalarna.

Pandemiåren 2020–2022 innebar stora utmaningar och omställningsbehov i fråga om digital kommunikation. Det positiva som dessa år fört med sig, är en accelererad digital mognad, och stora digitala kliv har tagits i spåren av Coronapandemin. Professionell kultur har blivit mer tillgänglig i takt med att den digitala tekniken blivit mer användarvänlig och av högre kvalitet. Pandemin blottade på samma sätt riskerna med det digitala utanförskapet när fysiska kontakter begränsades starkt. Det finns en andel av befolkningen som inte använder internet överhuvudtaget, och det är nästan enbart äldre. Men även bland internetanvändare finns en stor grupp som riskerar ett utvidgat utanförskap. Här finns de som saknar kunskaperna för att nyttja internets olika funktioner – en del av dem känner inte till flera samhällsviktiga digitala tjänster överhuvudtaget. Andra känner till, men kan inte använda tjänsterna utan hjälp.

I ett glesbefolkat län som Dalarna har utbyggnaden av bredband länge varit den högst prioriterade frågan. Detta är angeläget men regionen ser även andra trängande behov när det gäller digitalisering. Det finns fortfarande en stor ojämlikhet i invånarnas möjligheter att använda sig av samhällets digitala verktyg. Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har lång erfarenhet av att arbeta med digital delaktighet. Ett uppmärksammat exempel är Mora folkhögskolas kurs Anpassad IT i vardagen, som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar. Digitaliseringen är ett verktyg som stärker demokratin och minskar klyftan mellan stad och landsbygd, där kultur och bildning når ut till fler och där användare, oavsett generation, språkkunskap och funktionsnedsättning, kan använda tekniken för sina behov. Region Dalarna vill i nära samverkan med folkbildningen och biblioteken främja den digitala delaktigheten.

Med immateriellt kulturarv menas en kunskapstradition som överförs mellan generationer. Slöjd, hantverk och konsthantverk samt folkmusik och folkdans är framträdande områden, där flera aktörer bidrar till dess utveckling. Exempel på immateriellt kulturarv i Dalarna är fäbodbruk, hantverkstekniker samt folklig musik och dans. I Dalarna finns det inom det immateriella kulturarvet bland annat traditionsbärare, utövare, bevarare och utbildare. Mångfalden av aktörer är en styrka som länet ska vara rädd om. Region Dalarna har bildat ett råd för arbetet med immateriellt kulturarv där representanter från Dalarnas hemslöjdsförbund, Folkmusikens Hus, Dalarnas Spelmansförbund, Dalarnas Museum och Folkdansringen ingår. Tillsammans har de som mål att verka för att Dalarnas immateriella kulturarv bevaras, utvecklas och används. Region Dalarna arbetar aktivt med att samordna det immateriella kulturarvets aktörer. Genom att synliggöra och tillgängliggöra Dalarnas immateriella kulturarv ges fler människor redskap att förstå sin historia och möjlighet till förändring och utveckling. På så vis kan unika kunskaper föras vidare till nästa generation.

Att samverka över regiongränserna ökar handlingskraften då resurser och kostnader delas. Med digitala möten minskar avstånden vilket underlättar och avlastar arbetet betydligt. I Mellansverige finns inte någon formaliserad samverkan på kulturområdet, så som det har utvecklats både i norr och syd. Naturligtvis samverkas det ändå över länsgränserna, på verksamhetsnivå inom de flesta kulturområden, men inte övergripande och inte på politisk nivå. Region Dalarna ingår nu som en av tio regioner i Kultursamverkan i Mellansverige (KiM), ett regionalt chefsnätverk inom strategiska områden för en kunskapshöjande samverkan. Nätverkets målsättningar är dels att i samverkan stärka regionerna i deras strategiska roll för regional utveckling med utgångspunkt i kulturfrågorna, dels att identifiera gemensamma frågor att samverka kring inom det kulturpolitiska området. Region Dalarna vill aktivt medverka till en utvecklad samverkan med de andra regionerna i Mellansverige.

Region Dalarnas Hållbarhetsprogram 2022–2025 bygger på Agenda 2030 och banar väg för en helhetssyn på hållbarhet hos Region Dalarnas verksamheter. De 17 globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar på de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Region Dalarna vill i nära samverkan med länets aktörer bryta ned de globala målen till en regional och lokal nivå och sträva mot att de uppfylls. Kultur och Bildning har här en nyckelroll som en självklar  hållbarhetsaktör. Genom ett starkt och medvetet kulturliv och en utvecklad folkbildningsverksamhet skapas förutsättningar för ökad demokrati och samhällsdeltagande, ökad jämlikhet, jämställdhet och inkludering men också en ekonomisk utveckling baserad på icke materiella värden och hållbara konsumtionsmönster.

Kultur och bildning är också en viktig kraft för ökad kunskap och medvetenhet om den samhällsomställning som ett genomförande av Agenda 2030 innebär. Utbildningar med hållbarhet som centralt tema har funnits länge i utbudet hos folkhögskolorna. Länskulturen och folkbildningen bidrar till att stärka hållbarhetsarbetet genom att öka kunskap och medvetenhet hos befolkningen och i Region Dalarnas egna verksamheter. Kurser, studiecirklar, föredrag, mässor, festivaler, publikationer och rådgivning ger människor möjlighet att på olika sätt ta del av och engagera sig i hållbarhetsfrågorna. Kultur och folkbildning kan också vara samarbetsparter och skapa mötesplatser och arenor för att förändra attityder och beteenden. Region Dalarna vill att länskultur och folkbildning ska vara förebilder i sitt arbete med hållbarhet, så väl i den interna som i den utåtriktade verksamheten. Region Dalarna ska för egen del bidra till en hållbar utveckling, genom engagerade medarbetare och ett systematiskt hållbarhetsarbete i förvaltningarna. Flera av kultur- och bildningsplanens prioriteringar strävar mot Dalastrategins tre målområden om ett klimatsmart, konkurrenskraftigt och sammanhållet Dalarna samt bidrar till att uppnå flera av de uppsatta positionerna och prioriteringarna.