Svärd Anna
Överläkare samt biträdande verksamhetschef vid Kliniken för reumatologi, Falu lasarett. Forskare på CKF, med ansvar för kursen Vetenskapligt förhållningssätt för ST-läkare som ges vid CKF och handledare av ST-läkare inom deras vetenskapliga projekt.
Aktuella forskningsprojekt
Slemhinnors betydelse vid reumatoid artrit
Ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) drabbar närmare 1 procent av befolkningen med ledinflammationer som kan leda till leddestruktioner, och som även drabbar andra organ och medför en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.
Med tidigt insatt behandling och nya effektiva läkemedel kan vi i stor utsträckning förhindra sjukdomens konsekvenser. Det finns dock ingen botande eller förebyggande behandling, och eftersom det är en kronisk sjukdom blir behandlingen ofta livslång.
Syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen för hur immunologiska reaktioner på slemhinnor är kopplade till reumatoid artrit, för att på sikt kunna interferera med dessa och därigenom bromsa sjukdomsprocessen i ett tidigare skede än vad som är möjligt idag.
Antikroppar mot citrullinerade proteiner (ACPA) har hög specificitet för RA och misstänks bidra till sjukdomsutvecklingen. De kan detekteras i serum många år innan artritdebut, vilket väckt hypotesen att de initiala immunologiska händelser som senare leder till utveckling av RA äger rum någon annanstans än i lederna. Flera studier stöder en koppling mellan slemhinnor i såväl lungor, munhåla som tarm och utveckling av RA.
I ett projekt undersöker vi kopplingen mellan sekretoriska antikroppar i serum och saliv och sjukdomsutveckling, i samarbete med forskare vid Linköpings Universitet och doktorand Karin Roos, AT-läkare på Falu lasarett.
I ett samarbete med prof Maria Söderlin i Blekinge studerar vi tandhälsa, antikroppar mot munhålepatogenen Porphyromonas gingivalis och sjukdomsaktivitet vid RA.
Kopplingen till immunologiska reaktioner i tarmens slemhinna studerar vi i samarbete med Daniel Sjöberg, mag-tarm-specialist, Falu lasarett och Anna Lenngren samt Helena Hermelin på patologen i Falun.
Gikt
Gikt, som är den vanligaste artritsjukdomen i Sverige, orsakas av höga nivåer urinsyra i blodet som leder till utfällning av urinsyrakristaller i leder och mjukdelar, vilket orsakar mycket smärtsamma giktattacker. Sjukdomen är ofta enkel att behandla med urinsyrasänkande läkemedel och lyckas man få ned nivån tillräckligt långt kommer i princip besvären att upphöra. Gikt bedöms dock vara en underbehandlad sjukdom och det finns väldigt lite svensk forskning kring gikt från de senaste decennierna.
Giktforskningen börjar nu komma igång, en nyligen publicerad studie visar exempelvis att 1,5 procent av befolkningen i västra Götaland är drabbade. Jag deltar i ett nystartat nationellt giktforskningsnätverk, där många olika aspekter av gikt kommer att undersökas.
Doktorand Vala Sigurdardottir, specialistläkare kliniken för reumatologi, undersöker om gikt är kopplat till ökad sjukskrivning och ökade kostnader, och kommer att genomföra en prevalensstudie för att få besked om hur vanligt förekommande gikt är i Dalarna.
Övrigt I ett samarbete med Med Dr Johanna Dahlqvist, UAS, studerar vi genetik vid ANCA-associerade vaskuliter.
Avhandling
Circulating and Mucosal Antibodies to Citrullinated Antigens in Rheumatoid Arthritis (pdf, 77 sidor)