Schytt Erica
Docent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa vid Karolinska Institutet, Professor vid Högskulen på Vestlandet i Norge och barnmorska. experiences of birth
Projekt
Invandrarkvinnors perinatala hälsa
Invandrarkvinnor har ökad risk för negativa graviditetsutfall och obstetriska interventioner, särskilt de somaliska. De är också mindre nöjda med mödrahälsovården. Forskningsprogrammet syftar till att studera migrationens betydelse för invandrarkvinnors sämre perinatal hälsa och att utveckla vården för dessa kvinnor.
Registerbaserade studier
Samband mellan migrationsfaktorer och negativa graviditetsutfall hos både mor och det nyfödda barnet studeras genom data från Norska och Svenska Medicinska födelseregistren och från Statistiska Centralbyrån Norge.
(Forskargrupp Sverige: Professor Rhonda Small, Docent Erica Schytt, Med Dr Sol Juarez, Professor Anders Hjern. Forskargrupp Norge: Professor Erica Schytt, Med Dr Vigdis Aasheim, Med Dr Roy Miodini Nilsen, Doktorand Eline Skirnisdottir Vik).
Utvecklad Mödrahälsovård för invandrarkvinnor
I en feasibility study kommer vi att utveckla gruppmödravård för somaliska kvinnor i samarbete med somaliska kvinnor och utvärdera vårdmodellen i en kontrollerad studie. "Historiska kontroller" får sedvanlig individuell vård som följer svenska nationella riktlinjer. Interventionsgruppen får gruppmödravård som följer samma riktlinjer men med ett innehåll som är anpassat för Somaliska kvinnor och genomförs i gruppträffar och ett kort individuellt besök hos barnmorskan.
Primära utfall är kvinnornas tillfredsställelse med olika aspekter av vården mätt med Migrant Friendly Maternity Care Questionnaire och emotionellt välbefinnande (EPDS).
(Forskargrupp: Professor Rhonda Small, Docent Erica Schytt, Med Dr Ulrika Byrskog, Med Dr Ewa Andersson; Professor Birgitta Essén, Doktorand Malin Ahrne).
Utvecklad förlossningsvård för invandrarkvinnor
Vi planerar dessutom att utvärdera effekten av stöd under förlossningen (doula) genom en språk- och kulturtolk i en randomiserad kontrollerad studie.
(Forskargrupp: Professor Rhonda Small, Docent Erica Schytt, Docent Helena Lindgren).
Uppskjutet barnafödande
Syftet med detta forskningsprogram, ett samarbete mellan svenska och norska forskare, var att belysa frågan om det uppskjutna barnafödandet ur flera perspektiv. Bland annat ville vi studera vilka kvinnor och män som får barn sent i livet och varför, allvarliga graviditetsutfall för barnet, psykologiska konsekvenser för mamman och konsekvenser för föräldraskapet.
Fyra stora databaser har använts: den norska MorBarn-kohorten som består av drygt 100 000 graviditeter, den svenska YAPS-kohorten (Young Adult Panel Study) bestående av drygt 1 000 unga kvinnor och män samt de svenska och norska medicinska födelseregistren.
Studierna bekräftade att det är kvinnor och män med hög utbildning och inkomst som skjuter upp barnafödandet. Men i tillägg så visade vi att en mindre grupp som är mera sårbar socioekonomiskt och hälsomässigt också skjuter upp sitt föräldraskap.
Ur ett psykologiskt perspektiv var det inte fördelaktigt att få barn sent, snarare tvärtom.
Risken för medicinska komplikationer hos barnet (prematur födsel, låg födelsevikt, i förhållande till graviditetsvecka, låg Apgar-poäng, intrauterin fosterdöd och neonatal död) ökade redan innan modern var 35 år, men risken för den individuella kvinnan var liten.
Hög ålder hos modern tillförde lika många fall av neonatal död som övervikt och fetma.
Projektet har resulterat i två avhandlingar som har försvarats vid Karolinska Institutet (Vigdis Aasheim: Becoming a mother at an advanced age. Pregnancy outcomes, psychological distress, experience of childbirth and satisfaction with life, och Anne Britt Vika Nilsen: Factors associated with having the first baby at an advanced age) och en rad publikationer, se nedan.
Akupunktur som smärtlindring under förlossningen
Akupunktur används i stor utsträckning vid svenska förlossningskliniker trots att evidens saknas för att metoden är effektiv och harmlös. Studien har genomförts som en randomiserad kontrollerad studie vid 2 svenska förlossningskliniker, i Falun och Trollhättan.
Studien visade att akupunktur med manuell stimulering inte hade någon effekt på vare sig smärta eller epiduralanvändning jämfört med standardvård utan akupunktur. Akupunktur med elektrostimulering påverkade inte smärtintensiteten men minskade användandet av annan smärtlindring, inklusive epidural.
Akupunkturstudien finns beskriven på webbsidan http://www.akupunkturstudien.sei en avhandling (Linda Vixner: Acupuncture for labour pain), och fyra publikationer, se nedan.
Nyutexaminerade barnmorskors yrkeskompetens
Kan nyutexaminerade barnmorskor det som de behöver kunna för att fungera i en klinisk vardag? De flesta studenter och erfarna barnmorskor och obstetriker var nöjda med hur utbildningen förberedde för klinisk verksamhet men några var missnöjda (studenter 2 procent, erfarna barnmorskor 5 procent, obstetriker 18 procent). Alla tre kategorier ansåg att mera tid skulle läggas på medicinska komplikationer och förlossningsvård och mindre tid på det vetenskapliga examensarbetet.
Resultaten visar att balansen mellan det kliniska och vetenskapliga innehållet i Svensk barnmorskeutbildning och hur vetenskap är integrerad i utbildningen behöver diskuteras och utvärderas.
Fysiska besvär under graviditet och första året efter förlossningen
Graviditet och barnafödande betraktas som normala skeenden men påverkar ändå kvinnors hälsa. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av fysiska besvär, bland annat ansträngningsinkontinens, under första året efter förlossningen och att studera kvinnors självskattade hälsa.
Studien var ett delprojekt i KUB-projektet, Kvinnors upplevelse av barnafödande, som var upplagd som en kohortstudie och 3061 kvinnor rekryterades från landets samtliga 608 mödravårdscentraler under tre veckor spridda över ett år.
Data insamlades med postenkäter vid tre tillfällen; i tidig graviditet, två månader och ett år efter förlossningen. Trots många fysiska besvär tyckte ändå de allra flesta kvinnor att de hade bra eller mycket bra självskattad hälsa.
Avhandlingen
Women's health after childbirth
Läkartidningen 2007 mars; 104(12):946-949
Hildingsson I, Schytt E,Gottvall K, Waldenström U.
Obstetriker och barnmorskor: Kejsarsnittfrekvensen är för hög.