Parenthood after neonatal care (PANC)
Påverkas föräldrarnas relationer, hälsa och föräldraskap de tre första åren efter ett barns födelse? Den frågan söker doktorandprojektet Parenthood After Neonatal Care (PANC) svar på.
Cirka 10 procent av alla nyfödda barn i Sverige behöver vård på neonatalavdelningen den första tiden efter födelsen. Vårdtiden för olika barn kan variera mycket, från några timmar till flera månader.
Många föräldrar (över 22 000 per år) är på neonatalavdelningar varje år och vi vet att de inte är mentalt förberedda för vad som möter dem. Situationer man ställs inför upplevs som overkliga, kaotiska och stressande. Vi vet också att en stressig förlossningsupplevelse, tidig och långvarig separation från barnet och osäkerhet kring föräldrarollen är nyckelfaktorer för utvecklandet av föräldrars ångest och depression.
Projektet är ett samarbete mellan Centrum för klinisk forskning (CKF), Region Dalarna och Högskolan Dalarna. De neonatalavdelningar som är med i projektet är Örebro, Västerås, Linköping, Halmstad, Falun och Växjö. De kvinnokliniker som är med är Örebro, Trollhättan, Falun och Växjö.
Syftet med projektet är att:
- beskriva och jämföra föräldrars relationer, föräldraskap och hälsa hos föräldrar till nyfödda som vårdats på neonatalavdelning jämfört med föräldrar till fullgångna och friska barn, från utskrivning tills barnet är tre år
- utforska föräldrars upplevelser av familjerelationer, relationer till viktiga andra och behov av stöd när de har påbörjat föräldraskapet på en neonatalavdelning
För att svara på delsyfte ett genomförs en longitudinell studie. Både föräldrar till neonatalt vårdade barn och föräldrar till fullgångna friska barn tillfrågas om deltagande vid utskrivning under perioderna:
Neonatalavdelningen fr.o.m. 2 mars – fram till årsskiftet.
BB-avdelningen fr.o.m. 2 mars – 31 maj.
Deltagandet är frivilligt. Tackar föräldrarna ja till att delta så får de enkäter att besvara när de varit utskrivna i en månad, i 6 månader, då barnet är 1 år och då barnet är 3 år gammalt. Enkäterna innehåller frågor om familjeliv, hälsa, relationer, stöd och föräldraskap. Den första enkäten innehåller även frågor om föräldrarna så som utbildningsnivå, sysselsättning, ålder, antal barn och frågor om vårdtiden.
För att svara på delsyfte två planeras intervjuer. Vid enkäterna 6 månader efter utskrivning och då barnet är ett år tillfrågas föräldrarna om de vill delta i intervjuer. Intervjuernas fokus är relationer till familj, andra viktiga personer samt vilket stöd föräldrarna önskat få efter utskrivningen.
Ett föräldraråd med föräldrar som har erfarenhet från neonatalvård har varit med i designen av projektet och kommer även fortsättningsvis vara en viktig del i projektets olika delar.
Christine Breili är barnsjuksköterska samt doktorand vid Högskolan Dalarna. Hon har arbetat som sjuksköterska på neonatalavdelningen vid Falu lasarett sedan 2005, på neonatalavdelningen har hon varit delaktig i flertalet utvecklingsprojekt samt varit biträdande avdelningschef en period. Nu arbetar hon 50% på neonatalavdelningen och driver detta projekt på 50% som doktorand vid Centrum för Klinisk Forskning (CKF), Region Dalarna. Vid Har du några frågor angående projektet vänligen kontakta Christine: christine.breili@regiondalarna.se
Renée Flacking är barnsjuksköterska och professor i pediatrisk omvårdnad vid Högskolan Dalarna, hon har också arbetat många år inom neonatalvården. Renée är ledare för forskningscentrat Reproductive, Infant and Child Health (RICH) samt studierektor för forskarutbildningen vid Högskolan Dalarna. Hon disputerade 2007 vid Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Uppsala universitet. Hennes forskningsområden rör främst amning/uppfödning, föräldraskap, samt vård av prematura barn och nyfödda sjuka barn och deras familjer med fokus på emotionella och relationella aspekter. Renée är Christines huvudhandledare i detta doktorandprojekt.
Mats Eriksson är intensivvårdssjuksköterska och professor i omvårdnadsvetenskap med inriktning mot pediatrisk omvårdnad, vid Örebro universitet. Han har många års erfarenhet från neonatalvård. Hans forskningsområde är stress och smärta hos nyfödda barn och han innehar ett flertal expertuppdrag inom det området. Mats är vetenskapligt råd i neonatologi hos Socialstyrelsen och ingår i Scientific Advisory Board hos EFCNI – European Foundation for the Care of Newborn Infants.
Raziye Salari är psykolog och har arbetat med familjer och ungdomar i Iran. Hon har varit delaktig i att utvärdera en ny version av Triple P (Positive Parenting Program) för tonårsföräldrar vid University of Queensland i Australien, där hon disputerade 2009. Nu som forskare i CHAP (Child Health and Parenting Research Group) på Uppsala universitet arbetar hon med att utvärdera föräldrastödsprogram i Sverige samt med att utveckla och testa marknadsföringsstrategier för dessa. Hon arbetar också med insatser för att förbättra psykiska hälsa hos flyktingbarn. Hennes huvudsakliga forskningsintressen är prevention och tidig intervention gällande barns och ungdomars beteende- och emotionella problem.
Jenny Ericson är medicine doktor och klinisklektor vid Högskolan Dalarna och Region Dalarna. Jennys huvudforskningsområde är amning och amningsstöd till mammor samt nutrition och utveckling hos för tidigt födda barn. Jenny har jobbat på neonatalavdelningar (Falun och Stockholm) under många år och har stor erfarenhet av neonatalvård. Jenny arbetar nu med undervisning på Högskolan Dalarna, forskning och kliniskt arbete på barn och ungdoms medicin Dalarna.