Hesselman Susanne
Överläkare på Kvinnokliniken Falu Lasarett och docent vid Kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet. Disputerade 2017 med en avhandling som handlade om långsiktiga komplikationer efter kejsarsnitt för modern. Efter disputation har jag haft forskarförordnande vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Jag handleder doktorander från Dalarna, Södermanland, Gävleborg och Uppsala och är medprövare för kliniska studier inom förlossningsvården.
Vi vill gärna bidra till forskning och utveckling inom Kvinnosjukvården Dalarna, och är glada att kunna erbjuda våra patienter möjlighet att delta i nationella och lokala kliniska prövningar. Alla prövningar är godkända med etikprövning och följer regelverk för god klinisk forskning (GCP).
Pågående prövningar
OPTION
Igångsättning av förlossning, är en av de vanligaste åtgärderna som görs för gravida kvinnor, både i Sverige och i andra länder. Det innebär att en läkare (eller barnmorska) hjälper till att sätta igång en förlossning. I många länder är det vanligt att man är hemma under denna tid men det har varit mindre vanligt i Sverige. OPTION är en studie för att undersöka om igångsättning i hemmet är lika säkert och effektivt som igångsättning på sjukhus och om det kan bidra till en förbättrad förlossningsupplevelse. Sedan starten har över 100 kvinnor i Dalarna valt att delta www.optionstudien.se
PI4
Studien vänder sig till kvinnor som har fått diagnosen preeklamspi i tidig graviditet (innan graviditetsvecka 34). Syftet är att se om diabetesläkemedlet metformin kan bromsa sjukdomsutvecklingen vid preeklampsi och minska risken att föda för tidigt. Mer information om Preeklampsi interventionsprövning 4 (PI4).
Genomförda kliniska prövningar
EVA studien
I EVA-studien genomfördes 2017-2023 på flera svenska sjukhus och däribland Falun . Totalt lottades 702 kvinnor som födde barn med hjälp av sugklocka till att få ett snedklipp eller att ett snedklipp inte las. Snedklipp halverade risken för större bristning (sfinkterskada). Bland kvinnor som lottats till snedklipp fick 6,1 procent en sfinkterskada, jämfört med 13,1 procent bland kvinnor som inte fått något klipp. Ingreppet ökade inte risken för stor blodförlust, negativ förlossningsupplevelse, förlängd vårdtid eller fler komplikationer. Däremot var risken för olika sårkomplikationer drygt dubbelt så hög bland kvinnor som fått ett snedklipp. Studien ger underlag till fortsatta studier och analyser om långsiktig hälsa för mor och barn efter förlossning med sugklocka och snedklipp. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ. “Lateral episiotomy or no episiotomy in vacuum assisted delivery in nulliparous women (EVA): multicentre, open label, randomised controlled trial”
Projektbeskrivning
Reproduktiv hälsa är central att studera för människan. I information och beslut kring förlossningssätt bör långsiktiga konsekvenser för både mor och barn belysas och vara del av kunskapsunderlaget. Vetenskapliga studier som ligger till grund för evidens och riktlinjer bör i första hand baseras på kliniska prövning. Kliniska prövningar kan dock vara praktiskt omöjliga och oetiska att genomföra, såsom val av förlossningssätt med sugklocka eller kejsarsnitt. Vidare kan randomiserade prövningar begränsas av att bara representera en utvald population och ha en kort uppföljningstid. Trots att vissa grupper exkluderats från den kliniska prövningen som tex. kvinnor med tidigare kejsarsnitt, kommer resultat från studie ofta extrapoleras till denna grupp. Jag bedriver epidemiologisk forskning med hjälp av nationella hälso- och kvalitetsregister. Genom att länka information mellan register och utnyttja variation i praxis mellan kliniker och tidsperioder kan vi undersöka kortsiktiga- och långsiktig hälsa utifrån förlossningssätt.
Avhandling
Caesarean Section: Short- and long-term maternal complications