Hagman Carina

Specialistsjukgymnast inom Lungmedicin, Med. Dr. verksam vid Fysioterapi och dietistverksamheten Landstinget Dalarna, Falu lasarett. Disputerade september 2016 vid Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi, Uppsala universitet.

Projekt

Termen dysfunktionell andning innefattar ett tillstånd med ett andningsmönster som inte är ändamålsenligt och som är förlagt högt upp i bröstkorgen i vila. Det kan ge upphov till kroniska eller intermittenta andningsbesvär som inte kan tillskrivas en medicinsk diagnos.

Dysfunktionell andning kan förkomma som enskilt tillstånd men även tillsammans med andra tillstånd och sjukdomar som till exempel astma.

Prevalensen uppskattas till ca 10 procent i den vuxna populationen (hos personer med och utan astma) och till ca 30 procent hos de med astma och det är vanligare hos kvinnor än hos män.

Det finns ännu ingen konsensus angående en definition eller diagnostiska test för DA och det finns ett stort behov av mera kunskap om andningsbesvär av dysfunktionell karaktär för att kunna identifiera och handlägga dessa patienter på ett adekvat sätt.

Syftet med avhandlingen var att beskriva patienter med dysfunktionell andning och att utvärdera behandling bestående av information och andningsträning.

Resultaten i avhandlingen visade att patienter med dysfunktionell andning hade upplevt besvär under många år innan de diagnostiserats, många hade sökt sjukvård akut på grund av sina andningsbesvär och en majoritet hade felaktigt blivit behandlade med astmamediciner.

Jämfört med patienter med astma uppvisade de lägre hälsorelaterad livskvalitet, mera förekomst av oro och andningsbesvären påverkade det dagliga livet negativt i större omfattning.

Efter fysioterapeutisk behandling bestående av information och andningsträning uppvisade patienterna med dysfunktionell andning en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet, minskade andningssymtom och aktivitetsbegränsningar, förbättrat andningsmönster, minskad påverkan i dagligt liv. Konsumtionen av akut sjukvård hade minskat och patienterna använde inte astmamediciner. Dessa resultat kvarstod vid långtidsuppföljningar.

En delstudie visade att instrumentet, Respiratory Movement Measuring Instrument (RMMI), kan användas för att mäta olika typer av andningsmönster i olika positioner. RMMI användes sedan för att objektivt mäta och utvärdera andningsmönstret i interventionsstudien.

Sammanfattningsvis är det viktigt att ha dysfunktionell andning i åtanke i samband med bedömning och behandling av patienter med oklara andningsbesvär för att ställa rätt diagnos och för att kunna erbjuda en adekvat behandling.

Aktuella projekt

Vetenskapliga publikationer

Avhandling

Dysfunctional breathing: Clinical characteristics and treatment