Ericson Jenny
Barnsjuksköterska, disputerade den 18 januari 2018 vid Inst för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Projekt
Proaktivt amningsstöd via telefon till mammor med prematura barn.
Amning har visats ha stor betydelse för näringsmässig, immunologisk och kognitiv utveckling hos prematura barn (< 37 graviditetsveckor).
Jämfört med delvis amning har helamning setts ha fördelar vid diarré, luftvägssjukdomar, otit, nekrotiserande enterocollit (NEC), atopiskt eksem, och typ 1 diabetes. Hos prematura barn är helamningens fördelar ännu mer uttalade.
Amningsfrekvensen är i Sverige hög, sett ur ett internationellt perspektiv, men har de senaste åren sjunkit.
Mammor till prematura barn och/eller med en låg socioekonomisk status (SES) ammar i lägre utsträckning än mammor till fullgångna barn och/eller mammor med hög SES.
Syftet med detta projekt som är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie (RCT), är att undersöka effekten och kostnadseffektiviteten av proaktivt amningsstöd via telefon på amning, till mammor med prematura barn, efter utskrivning från neonatalavdelning.
Interventionen omfattar proaktivt (initierat av amningsstödteamet) dagligt telefonstöd från dag 1-14 efter utskrivningen. Dessutom erbjuds alltid reaktivt (mammainitierat) stöd via telefon.
Kontrollgruppen erbjuds endast reaktivt stöd där mammorna kan ringa amningsstödteamet från dag 1-14 efter utskrivningen.
Studien kommer att genomföras på fem neonatalavdelningar i Sverige; Falun, Örebro, Skövde, Karlstad och Sunderbyn. På varje avdelning finns ett amningsstödjande team med 6-8 medlemmar, som genomför de proaktiva telefonsamtalen och tar emot reaktiva samtal.
De primära frågeställningarna är:
- proaktivt amningsstöd via telefon är mer effektivt än reaktivt telefonstöd avseende andelen mammor som ammar helt åtta veckor efter utskrivning från neonatalavdelningen;
- proaktivt amningsstöd via telefon kostnadseffektivt.
Primärt utfallsmått är helamning åtta veckor efter utskrivning från neonatalavdelningen.
Sekundära utfallsmått är: amning (helt, delvis ej), tillfredsställelse med amning, anknytning, föräldrapåfrestning, samt livskvalitet åtta veckor efter utskrivning samt vid sex månaders postnatal ålder.
Kvalitativa data kommer att samlas in via fokusgrupper med medverkande mammor och de amningsstödjande teamen.
Resultat kommer att presentera fokusgruppintervjuns samtalsinnehåll av teamens och mammornas erfarenheter av telefonstöd.
En hälsoekonomisk utvärdering kommer att genomföras för att bedöma interventionens kostnadseffektivitet.
Detta projekt kommer förhoppningsvis att öka andelen ammade och helammade barn. Dessutom kan det proaktiva stödet underlätta övergången från neonatalavdelning till hemmiljö. Ett emotionellt stöd i denna övergång kan minska eventuella amningsproblem, öka tillfredsställelsen med amning samt underlätta anknytning mellan mamma – barn.
Aktuella projekt
Vetenskapliga publikationer