Malin Borgström
Malin Borgström. Barnsjuksköterska & Urotarmterapeut (50 %) på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Falun. Doktorand (50 %) Uppsala Universitet, Institutionen för Kvinnor och Barns Hälsa.
Rätt behandling till rätt barn - behandlingsstrategier vid enures (nattväta)
Enures är den medicinska termen för nattväta. Denna åkomma drabbar uppemot vart tionde barn vid skolstarten, ett par procent av tonåringarna och ca en av 200 vuxna. Tillståndet orsakas inte, som man trodde tidigare, primärt av psykologiska faktorer, utan har med njurarna, urinblåsan och sömnen att göra. Lite förenklat kan man säga att barn med nattväta kissar i sängen för att endera 1) njurarna bildar för mycket urin under natten (nattlig polyuri) och barnet inte lyckas vakna när blåsan är full, eller 2) urinblåsan har för lätt för att dra ihop sig (överaktiv blåsa) och barnet inte lyckas vakna av detta. Oavsett bakomliggande mekanism så har nattvätan ofta ärvts inom familjen. Tillståndet är vanligare bland pojkar än flickor. Alla barn med nattväta kissar inte i sängen varje natt, men även för dem som drabbas av våta nätter mer sällan kan situationen upplevas som mycket besvärande – man vågar kanske inte sova över hos kompisar eller följa med på skolresor av rädsla för att en olycka skall inträffa under natten.
Traditionellt har behandlingen av nattväta vilat på tre ben. Dagens internationella rekommendationer är att som första steg genomföra basal blåsträning och om detta inte hjälper, gå vidare med läkemedlet desmopressin (minskar urinproduktionen nattetid) eller larmbehandlas (påverkar sömnen).
Eftersom olika barn har olika orsak till sin nattväta så svarar de också olika bra på olika behandlingar. Om behandlingen kan individualiseras utifrån information som ges vid utredningen av barnet så kan rätt behandling ges från början och barnet har en chans att bli torr på första försöket utan att behöva genomleva flera misslyckanden på vägen.
Syftet med doktorandprojektet är att bättre förstå vilken behandlingsstrategi vid nattväta (basal blåsträning eller enureslarm) som är fördelaktig för vilket barn och därmed uppnå större framgång med rekommenderad behandling. Alla barn kartläggs för att se vilka barn som har en dold förstoppning och hur många av dessa som blir torra bara av att behandla tarmen. Barn som fortfarande kissar på sig randomiserad till basal blåsträning, larm eller ingen behandling alls. De barn som efter 8 veckors behandling (studieslut) fortfarande kissar i sängen, får fortsatt hjälp till dem blir torra. Datainsamling har pågått 2019-2021 och all data är insamlad förutom de kontrollbarn som behövs i delstudien om förstoppningens påverkan på nattväta. Det har inte gått att rekrytera friska kontroller under Coronaepidemin men planeringen är att det genomförs så snart restriktionerna släpps.
Utöver RCT har deltagande barn intervjuats om sina upplevelser av att genomföra de aktuella behandlingarna under studiens gång. Syftet med den kvalitativa studien är att lyssna på barnen för att kunna vidareutveckla barnsjukvården.
Resultaten ur doktorandprojektet planerar att presenteras i vetenskapliga artiklarna under 2021-2024.